Idag är jag glad och lycklig igen! I morse när jag vaknade fanns det, hör och häpna, ett mail från proffsdoktorn i min inbox! Antingen är han tankläsare, medial eller bara smälte för mitt fjäsk och smörande. Jag skrev ju ett mail till honom igår innan jag pratade med mitt "hemma sjukhus" och fick det nedslående beskedet av dem. I mailet skrev jag: "Eftersom du är en av de viktigaste och mest efterlängtade personerna i min tillvaro just nu, är jag så rädd att det ska hända dig något! Så därför kan du väl ge mig ett livstecken så jag vet att allt är okej." Så här svarade han mig: "Ledsen att jag inte hört av mig. Är i USA och försöker få kontakt med XXX härifrån, inte lätt med 9 tim skillnad. Planerar att op i xxx i Juni, om allt går som det ska."
Där ser man vad lite smicker kan göra, det gäller att vara lite listig i fult spel eller vad det nu heter. Nu tror jag inte ett ögonblick på att han försökt nå min "hemma doktor", som egentligen ska koordinera hela operationen, nå' många gånger utan misstänker att han bara sa så för att ha något besked åt mig. Jag svarade honom att jag har bokat en telefontid med min "hemma doktor" till nästa fredag och att jag nu ska försöka göra allt för att de ska få kontakt med varandra. Sedan tipsade jag honom att mailen är ett effektivt och bra sätt att nå varandra och gav honom min "hemma doktors" mail! (Bara lite lätt ironiskt, eller hur!!)
Men egentligen spelar det inte så stor roll om han pratat med läkaren här i stan eller inte. Nu har ju jag fått kontakt med proffsdoktorn och fått detta besked av honom och dessutom har jag ju bokat denna telefontid med "hemma doktorn", så nu ska jag se till att bollen kommer i rullning. Jag säger bara en sak: "kan själv! och själv är bäste dräng!" *ler*
Sen vågar jag ju inte hoppas och tro att detta blir av förrän jag i princip ligger på operationsbordet! Jag har varit med för många gånger för att våga hoppas och tro att det går som på räls, mycket kan hända innan vi är där! Men hur som helst känns det underbart att jag fått kontakt med proffsdoktorn, vet att han lever, har en telefontid och fått någon form av besked, för ovisshet och väntan är mördande destruktivt och gör så negativa saker med en människa som det tar månader att reperare! Man tappar tron, tilliten, hoppet och känner sig sviken, kränkt och övergiven.
Och jag som hade planerat att bli arg och skälla på min "hemma doktor", för vilken gång i ordningen vet jag inte, men nu kanske jag inte behöver bli det. Men det beror förstås på, för är inte protesen beställd kan det fortfarande innebära problem och då kommer jag inte att skräda orden. För min vikarierande "hemma doktor" lovade ju redan i januari att beställa den och frågan är ju nu, om den inte är beställd om Norge hinner tillverka den på drygt 1,5 månad? Så försäkerhetsskull ska jag fundera ut några hårda ord och hotelser att ha i beredskap! Ni som känner mig, vet ju att jag alltid är så himla elak! *ler*
Så nu mina kära vänner är det bara till att hålla alla tummar och tår, att det hela går i lås. Ni som har sett SVT:s serie om organtransplantationer har sett hur koordinatorerna arbetar. Det är lite så jag känner mig! För vid bägge operationerna är det ingen av mina doktorer som tagit på sig att koordinera, utan det har varit min uppgift har det känts som. Proffsdoktorn är en fantastisk kirurg och en mjuk och snäll människa men tyvärr helt utan administrativa och organisatoriska egenskaper och min "hemma doktor" har ju som bekant tagit sin hand från mig, eftersom denne troligen brände ut sig vid den första höftoperationen. Så vilken tur då att jag redan var utbränd och inte kunde sjunka lägre och därför själv kan ta hand om planeringen! *ironiserar*
Så efter detta mellanspel, tror jag att jag i morgon fortsätter pratet om personligheter och vad jag kom fram till under kursen "Skriv dig hel". Om det inte dyker upp något annat förstås! Idag skickar jag med er två till av mina dikter som jag skrev 2006 när jag var på krigsstigen förra gången. Rå om varandra denna härligt soliga lördag kväll!/Carro, som idag ser ljusare på framtiden igen...
Jag blir så arg,när ni stjäl min energi
Jag blir så arg
på mig själv
för att jag låter er stjäla min energi
Jag behöver den själv!
Jag blir så arg
när ni stjäl min tid
Jag blir så arg
på mig själv
för att jag låter er stjäla min tid
Tror ni inte jag har annat för mig
Än att jaga er!?
&
Vem är det som bestämmer,
är ansvarig
Om det inte blir som det är tänkt
Inte är det jag
Jag är inte eran chef
Men jag tror
det skulle funka bättre
Om jag vore det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar