Foto: Stina Törmä
Vad det är underbara dagar nu och jag skulle önska att man kunde pausa tiden ett slag, så det inte går för fort. Jag älskar våren, den tillsammans med sommaren är verkligen mina årstider! Den kommer med ljuset, värmen och färgerna och är så hoppbringande och löftesrik med allt det härliga framför en. Så nu vill jag att det ska gå sakta så jag hinner med att njuta och ta tillvara på solen och värmen. En grej som känns ganska fantastisk är att, trots att vi haft sån enorm mängd med snö i vinter är mycket av den redan borta. Ja, det har faktiskt gått fortare än vanligt fast vi har haft myyyyycket mer snö än vanligt. Knepigt men jag antar att snön är ganska vattnig och porös, kanske för att vi inte haft så mycket tjäle i backen, alltså ingen isskorpa under snön. Det säger i allafall min far och visst är det väl så att de vet mest och bäst även fast man är över 40?! *ler*Idag har jag lite dåligt med inspiration igen men ville ändå slänga ut något, bara så ni ser att jag lever och mår (ja på något sätt antar jag att jag mår! *ler*). Jag har varit på röntgen på mitt "hemma sjukhus" idag och det blev rena rama gympa lektionen. Först "hissade" de upp mig på en plattform för att kunna få med hela benet, från höften till ankeln, på en belastningsbild. Det var super läskigt och jag fick så svindel, var ju hela 50 cm ovan marken!!! *ler* Nä, skämt å sido var det faktiskt lite läskigt och det beror nog på att jag är så vinglig och instabil i kroppen. Hade verkligen behövt någon att hålla i handen...När det var gjort fick jag flytta mig till ett annat lab. där de skulle ta sidobilder på knäet, vilket visade sig bli nästan en stört omöjlig uppgift för personalen. Knäet ska ju placeras i en rak linje så de sen kan mäta vinklarna men mitt knä är ju långt i från rakt och lodrätt, ja mera vågrätt faktiskt! *ler*
Så därför fick jag först ligga på sidan och ha höger ben upplyft, sen på rygg men inte blev de nöjd för det. Hela gympapasset slutade med att jag låg på mage med ett snöre runt foten och själv höll i snörets andra ända över axeln, så benet böjdes i 90 grader i knäleden. Såg nog ganska lustigt ut och absolut inget jag gjort förr. Enkelt var det inte heller eftersom jag är så stel i knäleden och lika vig som en överrörlig järnspis! *ler* Roligare än så här blir det inte idag! Så därför får ni med er en lite smårolig halv fräckis som jag hörde under påskhelgen. Ta vara på vårsolen!/Carro, elitgymnasten (egna foton och googlade bilder)
En kvinna har sin älskare hemma under dagen, medan mannen är på arbetet. Utan att hon vet så har hennes nioårige son gömt sig i garderoben. Hennes make kommer överraskande hem och hon gömmer älskaren i garderoben, där den lille pojken redan är.
Den lille pojken säger: Mörkt här inne.
Mannen: Ja, det är det.
Pojken: Jag har en baseboll.
Mannen: Det är ju bra.
Pojken: Vill du köpa den?
Mannen: Nej, tack!
Pojken: Min pappa är utanför!
Mannen: Ok, för hur mycket?
Pojken: 250 dollar
Någon vecka senare händer det igen att pojken och mammans älskare möts i garderoben.
Den lille pojken säger: Mörkt här inne.
Mannen: Ja, det är det.
Pojken: Jag har en basebollhandske.
Mammans älskare minns förra gången och frågar: Hur mycket?
Pojken: 750 dollar!
Mannen: OK
Några dagar senare säger pappan till pojken:
- Hämta handsken så går vi ut och kastar lite baseboll.
- Jag kan inte, jag har sålt den.
- För hur mycket då?
- 1000 dollar
Pappan blir upprörd:
- Det är inte snällt att ta så hutlöst betalt av dina vänner. Du får följa med till kyrkan och bikta dig för prästen.
I kyrkan placerar pappan pojken i biktbåset, stänger dörren och sätter sig att vänta utanför.
Pojken säger: Mörkt här inne.
Prästen: Börja inte med den där skiten igen!!!
Den var bra, ha ha....
SvaraRadera