fredag 9 april 2010

Magiska blomsterdroppar

Jag förstår inte vart dagarna och veckorna tar vägen, i min värld är det bara måndag och fredag hela tiden! Nu är dessutom påsklovet slut och på måndag väntar skolan igen men jag tror inte C är lika lycklig över det som jag är. För efter varje längre ledighet kan jag finna en viss ro i att det blir vardag med vanor och rutiner igen. Men samtidigt förstår jag honom, för efter att ha varit hemma i tre veckor måste det kännas motigt att gå tillbaka. Han var ju sjuk veckan före påsk och fram till och med tisdagen, onsdag visade han sig som hastigast i skolan och så tog han ledigt skärtorsdag och den här veckan har han ju haft lov. Så nog kan jag förstå att han får lite "Ågren" när han nu ska tillbaka.

Före påsken var jag till min homeopat för första gången sedan operationen, vilket var behövligt för självklart tar kroppen stryk av alla dessa operationer och mediciner som de pumpar mig full med. Först och främst märker jag det på min mage, men sen också på hår, hud och naglar. Den här gången hade jag bakterier i bland annat bihålorna (staffar, förmodligen kvar i kroppen sen tidigare), candida (svamp i tarmen), reaktion på titanet (samma som efter ryggop. och det förklarade de som att jag nu fått i mig "färskt" titan) och lite "låsningar" i lederna både här och där. Så de fick jobba igenom hela mig från topp till tå, inifrån och ut för självklart var även nervsystemet påverkat av alla dessa "belastningar." Till det använder de sig av något som heter Dr. Bach blomsterterapi och jag blir lika fascinerad varje gång!

Redan tidigt fattade Dr. Edward Bach beslutet att utbilda sig till läkare då han hyste en stor medkänsla för människor, djur och växters lidande och 1912 tog han sin doktorsexamen. I sitt ständiga sökande efter mjukare metoder för att inte enbart lindra, utan också bota sjukdomar, vidareutbildade Dr Bach sig till bakteriolog och kom då in på homeopatins område eftersom dess inställning till sjukdomar i mångt och mycket sammanföll med hans egen.  Dr. Bach kom under sin tid som praktiserande homeopat alltmer till insikt om hur sjukdomars orsak bör sökas i patientens inre snarare än i den fysiska kroppen som i sin tur ledde honom till ett fortsatt sökande efter nya medel. Med sin starka intuition som vägledning och tilliten till den gudomliga ordningen i naturen begav han sig ut på landet för att finna dessa växter som sen skulle bli hans 38 olika medel. Här kan du läsa mer om Dr. Bach och här

Det är lite svårt att med några få ord beskriva hur en homeopat jobbar och det bästa är att själv uppleva en behandling. Men jag lever med den tron att allt inte går att bevisa eller förklara och att "alla blir saliga på sin tro"och så länge jag känner mig bättre och ser resultat är jag inte så brydd om vad som "faktiskt" händer eller inte händer för i min värld fungerar det ju. Bland annat har jag inte ätit en pencilinkur för mina bihåler eller allergimedicin för min björkpollen allergi sedan jag började där. Dessutom är det ju så att homeopatin och kinesologin (den kinesiska läkekonsten) är ju betydligt äldre än den vetenskapliga medicinen som vi lever efter idag och varför ska man då tro på en "nybörjare" som bara funnits sen 1600-talet?!

Nåja, med Bach dropparna jobbar homeopaten ungefär så här. Utan att först fråga mig hur jag mår psykiskt, hur eller vad jag upplever i min situation eller om det är något som tynger mig, lägger homeopaten dessa 38 blomsteressenser på min kropp. Genom att "läsa av" kroppens signaler väljer så homeopaten ovetande om vilken ört det är, ut den "rätta" som jag för tillfället behöver och så får jag några koncentrerade droppar under tungan och sen får jag också en flaska med samma blandning med mig hem som jag ska ta upprepade gånger tills nästa besök. Först efter att "rätt" ört är utvald, läser vi i hennes beskrivning vad den örten är bra för och det är då jag blir så himla imponerad för det blir så "rätt" och lika "klockrent" varje gång. Och jag måste ju säga att jag mycket hellre tar en flaska av Bach blomsterdroppar med jämna mellanrum än att ständigt äta ett SSRI-preparat för en depression med alla de biverkningar som de medför. För det har jag ju också provat och visst blev jag av med depressionen men jag blev också avtrubbad på alla områden och i största allmänhet (åt dem tre år).  

Den här gången signalerade min kropp att det var örten "Wild Rose" som jag behövde och om den säger Dr. Bach så här: " Dessa individer känner, utan någon synbar orsak resignation inför allt som händer. De flyter genom livet, tar det som det kommer och anstränger sig föga för att förbättra saker och ting, eller för att finna några glädjeämnen. De har givit upp själva livskampen utan att klaga". Exempel på symtom kan vara: apati och resignation och ingen livsvilja. Dessa personer har ingen livskraft och reagerar lika likgiltigt inför glädje eller sorg. Stor passivitet, man har givit upp hoppet om att livet blir bättre. Skyller allt på "ödet" och försöker inte det minsta att förbättra situationen. Man kan känna resignation inför sin sjukdom, sin monotona tillvaro eller sitt monotona arbete och känner sig kroniskt trött, uttråkad, likgiltig och tom. Den positiva förändringen man kan få av att ta dessa droppar är: glädje, vitalitet och ett livligt och förnyat intresse för livet och allt som händer. Man deltar nu aktivt i allt som händer runtomkring och får en målmedveten strävan mot att förbättra sin situation, sina villkor och försöker klara av olika situationer utan att ge upp som förr. Affirmationen för den örten är: "Jag älskar livet och glädjen inom mig växer för varje dag som går". Vill du läsa mer om dessa örter hittar du det i länkarna ovan eller i boken Blommornas helande energier" av Jirina Göransson.

Och ni ser, "klockrent", även den här gången! Kanske är det förklaringen till varför jag fastnar i mina Facebook spel och inte får något skrivet, ringt eller hänger med i vardagen över huvudtaget. För det är just precis så det har känts ett bra tag nu, som om jag lever i min egen lilla bubbla på sidan om familjens vardag och att ingenting av deras "göranden" berör mig. Men nu har jag tagit dropparna i en vecka och inte vet jag om det är de som har effekt eller om jag bara har lossnat tillsammans med snösmältningen för i veckan har jag verkligen tagit flera steg framåt. Jag har ju börjat köra bil igen och kan ge mig iväg ensam precis när jag vill och har lust och det är en sån enorm befrielse, så det anar ni inte. Nu slipper jag vara så himla beroende av att andra ska skjutsa och hämta mig utan jag är fri som en fågel. Jag har också börjat laga middagar, inte alla veckans dagar men målet är att orka minst två dagar/vecka, tre får mor eller M fixa (de resterande två brukar bli "hämtmat") och jag har även börjat dusch själv. Jag har visserligen personalen/någon med mig och i min närhet men nu behöver de inte "aktivt" tvätta mig utan det klarar jag själv. Säger bara en sak, UNDERBART!

I början på veckan gjorde jag upp en lista på en massa samtal som borde blivit ringda för en evighet sedan men som jag bara skjutit framför mig som en dyngkärra. Och nu i slutet på veckan har jag fått så gott som alla samtal ringda och saker fixade och de som är kvar löser jag på måndag. Dessutom har jag klarat av några långa och invecklade samtal med F-kassan och hunnit med att både vara fly förbannad och som nu, ganska nöjd men det är ett ämne stort nog för ett eget inlägg och trist, så det spar vi till nästa vecka. Jag har även börjat kika på olika rehabiliteringsanläggningar, uppdaterat bloggen och lyckats skriva tre texter på en vecka. Ganska bra tycker jag, åtminstone med mina mått mätt.Visserligen hade jag hört beskrivningen på vad Wild Rose är bra för men faktiskt hade jag mer eller mindre glömt det tills nu när jag började skriva det här inlägget och letade upp informationen på nätet. Intressant och spännande, tycker åtminstone jag! Med detta blir det stopp och nu, äntligen, är det dags för fredagsmys!/Carro handlingskraftig (googlade bilder)

4 kommentarer:

  1. Låter ärligt talat lite flummigt... Men varför inte? Känner du att du mår bra av det så funkar det ju!

    Tremänningen

    SvaraRadera
  2. Jag visste att du och några till, skulle säga det! Men samtidigt känner du ju mig, eller gör du inte...

    SvaraRadera
  3. Jag har själv fått behandlingar under en lång tid av min vän som håller på med heeling. Sen nu har hon ävne utvekclat det till mer avancerat, man går in i sig själv, jobbar mycket med förflutet som har påverkat än på olika sätt. Det ger mig så mycket energi & styrka. Har utvecklats otroligt mycket som människa. Men det tycker många är flummigt oxå.. Men detär svårt att sätta ord på det, hon är bättre på det än jag ;)

    Skönt att du får hjälp av det, det är huvudsaken!

    Underbart att du kan köra bil igen!! Vet precis vad du menar & hur du känner. Jag är själv åter i den situationen när jag inte kan köra själv & behöver skjuts. Man känner sig liten på nytt :(

    Det låter som att du har haft en toppen påsk trots allt! Skönt med fint vänder, det hade vi också :)

    SV: Ja det är mycket nu... & man får kriga som du säger om allting! Man blir så trött av det & orkar inte sådant som man vill & behöer lägga energin på :(
    Sen är det ofta an ska "försvara" sig inför medmänniskor, vilket inte är kul heller när man har en diagnos!

    Det är i alla fall en ljumskbråcks OP jag väntar på nu. Det är båda sidor dessutom. Nu har det gått 7 veckor, varit på akuten 2 gånger för detta & legar inne i fem dagar. SÅ är rätt less nu! Fick en tid, men då skulle jag inte få träffa en läkare förens i slutet av MAJ! Då skrek jag rakt ut & protesterade högt! Så nu har jag en ny tid för att få träffa läkaren å det sjukhus där jag ska OP om 2 veckor. Så lite hopp om liv igen :)

    Skciark styrkekramar till dig!

    SvaraRadera
  4. Angående homeopati och alternativa behandlingsmetoder så anser jag att man ska göra precis det man har lust (och råd) med. Själv har jag varit på Flora vid ett tillfälle, men jag kunde ganska snabbt avgöra att det inte var något för mig. Jag fick bara "bluff & båg"- vibbar från den kvinna som behandlade mig. Men så har jag gått på Ayurveda och det har passat mig jättebra, så det handlar nog om att hitta något som fungerar för en själv. Sen måste man givetvis använda sitt sunda förnuft. En vän till mig med svår anorexia blev rådd av sin homeopat (också i Luleå) att sluta med sina näringsdrycker, trots att det var allt hon fick i sig. Detta ledde till att hon nästan dog. Så det finns helt klart både seriösa och oseriösa personer inom komplementärmedicinen, och därför bör man nog vara lite vaksam och kolla upp stället först. Skönt att du har hittat något som fungerar för dig! (Och grattis till att du har kunnat börja köra bil igen :)

    SvaraRadera