söndag 22 januari 2012

I väntan på orken...

För ett tag sedan skrev jag ju mycket om "Nisse på kontoret" (läs hjärnan) och det var nog den här reklamen jag då hade i minnet!



Kan nu säga att det inte är helt lätt att alltid komma i håg att tänka på "Nisse" och att jag har fullt upp med att försöka hitta tillbaka till mitt "braiga" tänk jag hade före jul. Att leva här & nu, bara göra en sak i taget och minska inkommande stimuli. Varför är det alltid lättare att tänka än att handla?! *ler*

Egentligen har jag en hel del att berätta och återkommer så fort jag har lite mer ork, än jag har i kväll!
Kram så länge!

2 kommentarer:

  1. Hej Go Gums!

    Här är det dålig ork ochså.Minska inkommande stimuli är absolut inte min starka sida.Och det som ochså kan vara/är ganska jobbigt är att så många jag möter inte förstår eller vill ta till sig att man inte orkar som förr...visst vill jag bli sedd för den person jag är men ochså mötas av en respekt då jag faktiskt förklarat varför jag absolut inte orkar som förr.....var förr den som älskade att ha sjuhundra järn i elden och den som alltid hade fixar kepsen på....så okej jag kan förstå att för vissa kan det vara svårt att ta till sig vad jag säger....men krasst uttryckt så borde det vara lättare för dom att acceptera än för den som har fått börja leva i en"ny kropp" och allt som följer med det.Nå slut gnällt nu ;)) Är som tur är ingen person som lider av tungsinne(jorå ibland vill jag nog gräva ner mig;)Vad fin ni var då ni var med på tv...jätte strongt gjort och du berättade så bra.Hoppas att allt går bra för dig och du får må så bra som det bara går att uppnå.
    Här kommer massor av styrkekramar till Dig från mig Skruttlisa...KRAMMMMMMMM :))

    SvaraRadera
  2. Hej Skruttlisa!

    Tack för din kommentar och att du fortfarande orkar hänga med mig och vänta på att jag ska få tummen ur mjukdelen! Underbart och det värmer mitt hjärta! <3 Jag känner verkligen igen allt du skriver, så är det för mig också. Som om vi inte har nog med oss själva och att bara vara, ska vi också tampas med omgivningens ovilja att förstå och ta till sig att vi inte längre är den vi kanske en gång var. Och visst är det exakt så för mig själv emellanåt, har också så svårt att förstå och acceptera. Vill verkligen inte ha den situation jag hamnat i, vill kunna göra det jag gjorde förr. T.ex. idag med första vackra vårvinter vädret, längtade jag ut på isen med varm choklad och blodapelsin...Vad kul att du gillade programmet på tv! Snart får du hålla utkik på lokal radion...kanske dyker det upp en bekant hes och knagglig stämma...;-) Massor med krama-om-kramar från mig i lilla huset på berget! <3

    SvaraRadera